Thank you!

I tio fall av tio har jag ingen aning om hur personen på andra sidan mailadressen ser ut. I nio fall av tio ägnar man det heller inte någon tanke. Men ibland kan man inte låta bli att undra.

Jag har varje torsdag kontakt med en japansk advokat. Han är extremt korrekt. När amerikanska och franska tjänstemän skickar runt dokument och avtal är det ofta nerkladdat med kommentarer, dåligt kopierat, underlig skräptext som letar sig in via skrivaren, och annat. Ingen kommer någonsin se de här papperena förutom interna revisorer. Vår man i Japan skulle aldrig låta något sådant över sin tröskel. Vi har specialpapper för just honom. Extra hårda, lite skrovligare och med en svag gul ton. Vi stämplar aldrig underskrifter. Vi begär aldrig läsekvitto på mailen - vi vet att han läser alla mail. Jag har googlat, men det finns inga bilder. Mr. Hashimoto, you are my mystery man.

Mer sällan får jag mail från en spanjor, en señor Nuñez. Hans mail är alltid fulla av glada färger, spännande typsnitt och små bilder. Han ber en tänka på miljön innan man skriver ut hans mail. Bredvid texten finns en pytteliten bild på ett träd. Det är rörande. Det känns lite som att maila med en lunartjej. Idag hade han fått vänta i flera veckor på en affärsbekräftelse och började mulna märkbart i tonen. Men så fick jag till slut iväg det han behövde, och han sken upp som en sol.

Såhär glad blev han:



En gnutta mänsklighet bland all byråkrati.